Stockholm

Ska man älska eller hata det?

TBE

Min sommar präglades av sjukdom. De små fästingarna, knappt millimeterstora, kan verkligen ställa till det i en människas liv. Det tog ett bra tag att få rätt diagnos, eftersom sannolikheten för att det skulle vara TBE var liten, enligt läkarna. Jag hade rört mig i "fel" områden. Men, någon ska vara den första som blir smittad. Det var jag i och för sig inte, visade det sig, det fanns ett misstänkt fall tidigare.
Hur som helst var det förfärligt otäckt att bli påverkad i kognition och de grundläggande funktionerna som tal, minne och motorik. Helt hundra procent tillbaka är jag inte riktigt än, men det går framåt. Andra märker nog inte så mycket, mest jag och mina närmaste som ser tröttheten och lite annat.
Så mycket till sommar blev det inte, turligt nog har hösten varit underbar och lång och mild. Det kommer en ny sommar, en dag!

Sommar sommar sommar

Nu satsar jag på möten in real life, bloggen blir lite av en börda och det är ju inte meningen! Den får pausa över sommaren, helt enkelt. Nya tag till hösten!

Mönster

Jag tycker: vi ska ta tag i vissa saker och ordna dem, se till att det händer något, flytta fram positionerna. "Vi kan jobba tillsammans". Ärligt, jag vill det när jag säger det. Sen åker vi och handlar lite material och sen, sen blir det liksom inte "vi" längre utan mera enmans-show. Nu skäms jag lite för att jag har lassat på maken mera arbete. Jag minskar på skammen genom att klippa hela gräsmattan, laga mat och försöka vara trevlig och inlyssnande. Är detta könsmönster eller ej...?

Mera sommarsyndrom

Jag får så svårt att sova på sommaren. Ändå var förutsättningarna ovanligt goda igår. För första gången på ett år var jag på ett ashtanga-yogapass, och det kändes i min kropp. Jag var så trött och påverkad att allt gick i ultrarapid hela dagen. Fram emot kvällen ville kroppen bara en sak - sova. Kanske det var dumt att lägga sig redan kl nio? Läste lite i P-O Enqvists självbiografi, somnade, och så vaknade jag kl två. Men h-e!! Lyckades somna om hjälpligt, tittade på kl vid tre-tiden, pratade lite med maken vid fyra, men sen gav jag upp. Är det ljuset som gör det? Det är ju som dag redan.
Ska köra till jobbet idag och ha en föreläsning på en sommarkurs. Oddsen för att det ska bli bra känns ju sådär. Men det ska bli roligt att göra det ändå, att få se hur det jag vill/ska säga tas emot av studenterna.

Sommarsyndrom?

Jag blir stressad när det är sommar! Solen skiner och man ska vara ute och bli brun. Fast det ska man ju inte längre, jag vet, men så fungerar jag ändå. Man ska träffas och det tar tid. Man ska sköta jobbet som inte alls är avslutat än. Varvat ner har jag inte alls gjort, känner snarare panik. Nya arbetsuppgifter seglar upp, arbetsuppgifter som jag känner mig inkompetent inför. Tänkte ta en son till hjälp, hoppas han kan lösa det åt mig.

Igår var vi i Danmark och firade St Hans samt hade arbetsmöten. Dagen försvann till det, vi lyckades också komma försent till St Hans-bålet, så vi fick aldrig se häxan komma visslande från skogen och brinna upp. Jag vet inte om jag hade gillat att se det, egentligen, en rätt makaber tradition, kan jag tycka. Tydligen hade inte Danmark lika utbredda häxförföljelser som vi hade i Sverige, men ändå.

OM jag hade varit med på gårdagens tisdagstema hade jag tänkt ha bilder av Öresundsbron där. Temat var teknik, ett bra tema tycker jag, för teknik kan vara mycket. Vad är inte teknik? Och tänk att man kan bygga en så lång bro, som håller. Jag var motståndare till bron när den skulle byggas, men nu tycker jag den är rätt behändig. Här kommer lite brobilder trots att tisdagen är över och så en bild på det nästan utbrända bålet.

Man kör ett par km under vattnet också, i en tunnel. Lätt klaustrofobiskt, men här ser vi ljuset

Svårt att förstå hur höga dessa pelare är, men titta på pricken under dem, det är en bil.

Lyckorus

När vädret är som det är och när man kommer hem i tid för att hinna cykla till stranden och ta ett dopp och bara insupa natur, ljus och dofter; då blir jag som salig och bara njuter. Mycket mera har jag inte att tillägga, denna dag.

Söndag

Årets första bad idag. Uppfriskande! Huden stramar lite skönt men en vemodig känsla kryper runt i kroppen.

Mera vallmo

Vallmo och nostalgi

Blekrosa jättevallmo. Jag tycker den är så häftig, stjälken är grov och hårig men kronbladen är papperstunna. Jag hade en sådan här i vår gamla trädgård, i Borrby. Undrar om den finns kvar? Tyvärr stod den jämte en orangeröd jättevallmo och varje sommar så tänkte jag nästa år flyttar jag en av plantorna- de gjorde sig inte ihop, det oranga och det blekrosa. Men under de 17 år vi hade huset så förblev det en tanke. Jag känner att det börjar killa lite i blomnerven igen, nu när jag ska BO i mitt hus och ständigt ha trädgården tillgänglig. Nu när det ska vara slut på flängandet fram och tillbaka.

In English; I used to have this plant in our old garden. Isn't it just delicious? I think I have to get a new one, for next year. I also think that it's time to start a garden-notebook, in order to remember all ideas and things I want to buy, until "planting-time".